underbara trädgård
ja, här hemma är det fullt ös i trädgården men som vanligt är där aldrig taget några före bilder. Inte ens några efter bilder är tagna eftersom vi inte är klara. Men i ala fall så donar vi i rabatterna och drar upp rötter från växter som stått här sen 1972. Slit är det mend et är kul också eftersom det blir en så markant förändring.
Allt som har med inne grejor att fixa med ha lagts på hyllan duktigt nu när det börjar bli vår. Men det är skönt att bara strunta i det också. Små lister hit och dit som ska upp när man har lust är vad som kanske händer inne.
Sedan har vi barnen som växer så det knakar. Mirjam har ökat på sin trots ännu mer nu. Nu kastar hon sig på golvet och skriker hysteriskt i bland. Hon förstår inte vad nej betyder. Hon kan göra en tokig i alla fall. Sen har hon förmågan att hitta på en massa konstiga saker. Och sådan mor , sådan dotter.... hon har klippt sitt hår. Snyggtoch snaggat i luggen. :-/
Morgan blir också större och större. Han börjar bli så stor nu att han tycker det händer för lite här hemma. Han får pendla mellan att sitta i babysittern, gåstolen, köksstolen, ligger under babygym, ligga på golvet och ligga i sängen. Men allra helst sitter han hos mig eller gärna i bärselen eller sjalen går fin fint. Bara det att det är alldeles för tungt för mig redan nu. Dessutom kan man inte göra så mycket med en på magen. Städa går ju inte för hur mycket behöver man inte bocka sig ner för att hämta något. Jooo ofta när man har prylar överallt och lite till.
Både Morgan och jag har varit superförkylda förran veckan men vi är det fortfarande. Han har goa blöjor i mängder varje dag. Tror att det har att göra med att det blir mer och mer mat för hans del.
Han är verkligen glad för mat nu. Trodde att han skulle bli likadan mespropp med mat som Mirjam var i den åldern. Men han är en gungandes fågelunge som ivrigt öppnar munnen när skeden är på väg.
Jag håller jupå med att träna men ibland vill jag ge upp. Visst tycker jag att det är roligt också men när man vecka efter vecka inte går ner ett enda gram så känns det så trist. Visserligen så vet jag ju vad jag äter.... och det är nog ingen mat för den som vill gå ner...hehe... jag får väl skärpa till mig lite.
Imorgon ska vi gå på skivstång/kondition. Det ska bli spännande för det har vi inte testat innan.
Man märker att man börjar få bättre kondition och att man är starkare. Dock är putmagen kvar och som blir dubbelt så stor så fort jag har ätit. Men ben och armar börjar blir starkare. Meeeen...jag kan lyfta Daniel rätt hyffsat bra men jag klarar inte av att göra en enda armhävning på tårna. Det går bara inte!! jag kommer inte upp. fruktansvärt irriterande. Längtar tills jag fixar en i alla fall. ;-)
nähä nu väntar sängen på mig.
Allt som har med inne grejor att fixa med ha lagts på hyllan duktigt nu när det börjar bli vår. Men det är skönt att bara strunta i det också. Små lister hit och dit som ska upp när man har lust är vad som kanske händer inne.
Sedan har vi barnen som växer så det knakar. Mirjam har ökat på sin trots ännu mer nu. Nu kastar hon sig på golvet och skriker hysteriskt i bland. Hon förstår inte vad nej betyder. Hon kan göra en tokig i alla fall. Sen har hon förmågan att hitta på en massa konstiga saker. Och sådan mor , sådan dotter.... hon har klippt sitt hår. Snyggtoch snaggat i luggen. :-/
Morgan blir också större och större. Han börjar bli så stor nu att han tycker det händer för lite här hemma. Han får pendla mellan att sitta i babysittern, gåstolen, köksstolen, ligger under babygym, ligga på golvet och ligga i sängen. Men allra helst sitter han hos mig eller gärna i bärselen eller sjalen går fin fint. Bara det att det är alldeles för tungt för mig redan nu. Dessutom kan man inte göra så mycket med en på magen. Städa går ju inte för hur mycket behöver man inte bocka sig ner för att hämta något. Jooo ofta när man har prylar överallt och lite till.
Både Morgan och jag har varit superförkylda förran veckan men vi är det fortfarande. Han har goa blöjor i mängder varje dag. Tror att det har att göra med att det blir mer och mer mat för hans del.
Han är verkligen glad för mat nu. Trodde att han skulle bli likadan mespropp med mat som Mirjam var i den åldern. Men han är en gungandes fågelunge som ivrigt öppnar munnen när skeden är på väg.
Jag håller jupå med att träna men ibland vill jag ge upp. Visst tycker jag att det är roligt också men när man vecka efter vecka inte går ner ett enda gram så känns det så trist. Visserligen så vet jag ju vad jag äter.... och det är nog ingen mat för den som vill gå ner...hehe... jag får väl skärpa till mig lite.
Imorgon ska vi gå på skivstång/kondition. Det ska bli spännande för det har vi inte testat innan.
Man märker att man börjar få bättre kondition och att man är starkare. Dock är putmagen kvar och som blir dubbelt så stor så fort jag har ätit. Men ben och armar börjar blir starkare. Meeeen...jag kan lyfta Daniel rätt hyffsat bra men jag klarar inte av att göra en enda armhävning på tårna. Det går bara inte!! jag kommer inte upp. fruktansvärt irriterande. Längtar tills jag fixar en i alla fall. ;-)
nähä nu väntar sängen på mig.
