En äkta Kärring!
I Förr går så gjorde Daniel äntligen vid den där kräftan. Stackaren! När han bröt av en klo efter kokning sa jag att nu är den nog död. När han tog stjärten så sa jag att NU är den död. Jobbigt att se för en sann djurvän som jag. ;-)
Men så här firades den... och den var faktiskt mycket smaskig.
fjöre
Sedan får jag ju ta och visa vår lilla gravplats som vi fått på tomten. ;-) Ser ut som världens berg och dalbana men det är lodat rakt.
Idag så har jag kämpat med en egendesignad 50 -tal insprierad klänning som jag måste säga blev över förväntan. Jag HAR talang alltså! Och gud vad jag har lärt mig mycket om sömnad de senaste åren. Att designa och sy i stretchtyger är inga problem men i bomull eller liknande är det mycket svårare för att måste passa.
Men här manikängar jag lite grann.
Mirjam är med och poserar som mamma.
knytband baktill.
Man får kanske inte riktigt en bra överblick av klänningen men den är fin, färgsprakande och typisk min stil. Jag är nöjd!
Annars har jag verkligen inget annat att skriva ner. Dagarna springer iväg och man hinner knappt med.
Men i alla fall, som den kärring man är så har man namnsdag idag. Så jag avslutar denna veckan med STOR sol. 
Wow, det ser ut som ett riktigt trevligt kräftkalas. Vi smakade kräfta nr. 2 igår. Vi fick ta en nötknäckare för att kunna ta sönder klorna. Det var en mastodontkräfta, vill jag lova. Hälsa Daniel, att nu när vi kom hem idag, fanns det ytterligare två kräftor i kräftburarna. Tyvärr inte fler ...
Gravplats?? Har jag missat ngt? Vilken supersnygg klänning, en sån vill jag ha fast halterneck, perfekt modell om man vill dölja en tjockmage (som jag vill då alltså, hihi)
Kram
