Helgens bravader
I helgen så har vi sysslat med så mycket att jag knappt vet var jag ska börja. Men i alla fall så började lördagen med att det var vårstädning på området och vi skulle ut där halv nio för att städa, sopa, rensa avlopp, klippa häckar, måla lite och en massa annat.
Mirjam satt i sandlådan nästan hela tiden och lekte med Mirabelle som också bor på området. Hennes pappa tog hand om båda två tyckte jag så jag sprang iväg och sopade och hade mig. Det är svårt att göra något när man hela tiden måste ha koll på lilloppan.
Mirjam är så hiumla pussglad och kramglad och hon pussade och kramade Mirabelle fast att hon inte ville. Så hon började gråta och jag kan inget annat än att skratta. min söta Mirjam vill ju bara visa att hon tycker om henne. :-)
De har ju sagt även på dagis att hon kramar och pussar allt vare sig de vill eller inte så ska hon på dem. gosegos!!
Ja vi höll väl på att städa där ute till nästan 12 då det sen var dags för den traditionella smörgåstårtan. Mums! Mirjam var super trött så hon fick sova i vagnen, vilket hon gjorde i närmare tre timmar. :-O
Daniel han drack en massa snapsar när vi åt och han var bra lullig tror jag. ;-)
Han stack sen i väg till våra kompisar Thomas och Johanna för att hjälpa dem med deras hus. Ja, alltså de ska lägga något nytt skydd för grunden så det är grävmaskin och en massa spadar för att hjälpa till och Daniel är glad för att arbeta så han skulle dit.
Jag städade toaletten medan Mirjam sov. Det blir lite så att när man väl har börjat städa vill man ändå fortsätta och så har det väl hållt på hela helgen sen vårstädningen. ;-)
När Mirjam vaknade bestämde jag att vi skulle gå till Thomas och Johanna för att kolla läget.
Hela vägen dit satt Mirjam och sa "Måns?" och jag sa nej. Då sa hon det igen och emellan kom "ellan?". Nej sa jag vi ska till Thomas och Johanna. "Thoooooomas!" sa hon....två sekunder efter sa hon "Måns?". Ja och så fortsatte det till vi kom fram.
När vi kom fram så möttes vi av en glad Chabo och sedan träffade Mirjam en annan liten kille som hon lekte med. De åkte kana ner från sandhögen och busade riktigt ordentligt. Skoj att se att små barn har så lätt för att ta kontakt och börja leka med varandra. :-)
Aja, i alla fall, jag högg tag i en spade jag med och började flytta sanden lite i den stora högen. Hade jag inte gjort det så hade de fått kasta upp sanden ca 2,5m från där de stod, rakt upp. Men jag blev trött ganska snabbt och beslutade mig för att gå hem med Mirjam igen.
Väl där hemma så har jag gått upp på ovanvåningen en stund och då har hon plockat fram smöret från kylskåpet och ätit lite och sedan så körde hon med vagnen så hon trillade. Ner springer jag och ser att hon blöder i hela munnen och är helt förtvivlad. Jag ser smörklickarna och tror att det är tandfliser och blir helt knäpp. Neeeej, inte har de gått sönder utan det vara bara en rejäl fläskläpp hon fick. Men jag kunde inte sluta tänka på om det hade varit hennes tänder.....redan liksom. skulle hon nu då gå utan framtänder fram till 6-7 år. usch usch! hemska tanke.
Efter att jag lugnat mig och var hysterisk och ledsen, samtidigt som jag vill trösta, så kunde jag ringa daniel för att få hem honom. Jag var så ledsen och skakig.
Söndagen började med att jag startade att städa i köket! det blev rengöring av skåp och lådor så nu skiner köket. Det är uuuunderbart med ett rent kök. Toaletten som jag städade i lördags är också klinisk ren då den har skrubbats för hand med svamp över golv OCH väggar. Nu har jag bara storstädning av golv och några lådor till på nedanvåningen och sedan är allt tipptopp! underbart!!!
Daniel städade på baksidan lite grann och nu kan vi äntligen så gräsmattan. Ja, så mycket gräs är där väl inte nu men jag hoppas det tar sig. Just nu regnar det. Första regnet på säkert två veckor så detta mår nog gräset fint av.
Daniel stack i väg för att hjälpa Thomas igen och jag fortsatte är städa lite och leka med Mirjam.
Vi gick dit en runda för att kika men stannade inte så länge. Väl hemma fick jag ett ryck och började måla staketet utanför vitt...så som jag har velat ha det hela tiden. Jag har bara kommit halvvägs men det går nog fort att gör det andra också. Trist bara att måla det en gång till sen efter. Men det blir ju snyggt!! och det är ju det bästa.
Jaha, om man kanske skulle ta och jobba lite idag också. jag behöver verkligen gör det för annars blir det fattigt nästa månad och snart fyller ju Mirjam 2 år och då är det kalas. Men det blir bara tårta och bullar och sånt.
Min lilla doffsing!! så stor redan... och vi som trodde att allt skulle vara över när hon fyllde 1år. haha! man är bra knäpp.
Mirjam satt i sandlådan nästan hela tiden och lekte med Mirabelle som också bor på området. Hennes pappa tog hand om båda två tyckte jag så jag sprang iväg och sopade och hade mig. Det är svårt att göra något när man hela tiden måste ha koll på lilloppan.
Mirjam är så hiumla pussglad och kramglad och hon pussade och kramade Mirabelle fast att hon inte ville. Så hon började gråta och jag kan inget annat än att skratta. min söta Mirjam vill ju bara visa att hon tycker om henne. :-)
De har ju sagt även på dagis att hon kramar och pussar allt vare sig de vill eller inte så ska hon på dem. gosegos!!
Ja vi höll väl på att städa där ute till nästan 12 då det sen var dags för den traditionella smörgåstårtan. Mums! Mirjam var super trött så hon fick sova i vagnen, vilket hon gjorde i närmare tre timmar. :-O
Daniel han drack en massa snapsar när vi åt och han var bra lullig tror jag. ;-)
Han stack sen i väg till våra kompisar Thomas och Johanna för att hjälpa dem med deras hus. Ja, alltså de ska lägga något nytt skydd för grunden så det är grävmaskin och en massa spadar för att hjälpa till och Daniel är glad för att arbeta så han skulle dit.
Jag städade toaletten medan Mirjam sov. Det blir lite så att när man väl har börjat städa vill man ändå fortsätta och så har det väl hållt på hela helgen sen vårstädningen. ;-)
När Mirjam vaknade bestämde jag att vi skulle gå till Thomas och Johanna för att kolla läget.
Hela vägen dit satt Mirjam och sa "Måns?" och jag sa nej. Då sa hon det igen och emellan kom "ellan?". Nej sa jag vi ska till Thomas och Johanna. "Thoooooomas!" sa hon....två sekunder efter sa hon "Måns?". Ja och så fortsatte det till vi kom fram.
När vi kom fram så möttes vi av en glad Chabo och sedan träffade Mirjam en annan liten kille som hon lekte med. De åkte kana ner från sandhögen och busade riktigt ordentligt. Skoj att se att små barn har så lätt för att ta kontakt och börja leka med varandra. :-)
Aja, i alla fall, jag högg tag i en spade jag med och började flytta sanden lite i den stora högen. Hade jag inte gjort det så hade de fått kasta upp sanden ca 2,5m från där de stod, rakt upp. Men jag blev trött ganska snabbt och beslutade mig för att gå hem med Mirjam igen.
Väl där hemma så har jag gått upp på ovanvåningen en stund och då har hon plockat fram smöret från kylskåpet och ätit lite och sedan så körde hon med vagnen så hon trillade. Ner springer jag och ser att hon blöder i hela munnen och är helt förtvivlad. Jag ser smörklickarna och tror att det är tandfliser och blir helt knäpp. Neeeej, inte har de gått sönder utan det vara bara en rejäl fläskläpp hon fick. Men jag kunde inte sluta tänka på om det hade varit hennes tänder.....redan liksom. skulle hon nu då gå utan framtänder fram till 6-7 år. usch usch! hemska tanke.
Efter att jag lugnat mig och var hysterisk och ledsen, samtidigt som jag vill trösta, så kunde jag ringa daniel för att få hem honom. Jag var så ledsen och skakig.
Söndagen började med att jag startade att städa i köket! det blev rengöring av skåp och lådor så nu skiner köket. Det är uuuunderbart med ett rent kök. Toaletten som jag städade i lördags är också klinisk ren då den har skrubbats för hand med svamp över golv OCH väggar. Nu har jag bara storstädning av golv och några lådor till på nedanvåningen och sedan är allt tipptopp! underbart!!!
Daniel städade på baksidan lite grann och nu kan vi äntligen så gräsmattan. Ja, så mycket gräs är där väl inte nu men jag hoppas det tar sig. Just nu regnar det. Första regnet på säkert två veckor så detta mår nog gräset fint av.
Daniel stack i väg för att hjälpa Thomas igen och jag fortsatte är städa lite och leka med Mirjam.
Vi gick dit en runda för att kika men stannade inte så länge. Väl hemma fick jag ett ryck och började måla staketet utanför vitt...så som jag har velat ha det hela tiden. Jag har bara kommit halvvägs men det går nog fort att gör det andra också. Trist bara att måla det en gång till sen efter. Men det blir ju snyggt!! och det är ju det bästa.
Jaha, om man kanske skulle ta och jobba lite idag också. jag behöver verkligen gör det för annars blir det fattigt nästa månad och snart fyller ju Mirjam 2 år och då är det kalas. Men det blir bara tårta och bullar och sånt.
Min lilla doffsing!! så stor redan... och vi som trodde att allt skulle vara över när hon fyllde 1år. haha! man är bra knäpp.
Kommentarer
Trackback
